Silbo – visselspråket.

När du befinner dig på ön El Hierro så möter du på olika påminnelser om att det har kommunicerats med hjälp av visslingar här på ön. Ibland sitter det fotografier uppe vid torget, som en utställning, av visslande människor. Med ett eller ett par fingrar i munnen.
På den norra delen av ön, där det finns en hel del järnutsmyckningar som ett sammanhängande tema, kan du träffa på järnstatyer som står uppe på någon klippavsats med en herdestav i ena handen och den andra i munnen när dom visslar ut sina budskap. På väggen utanför Terencion i El Pinar finns en underbar väggmålning över ön där det tydligt finns inslag av visslingar.

Man tror att det här visselspråket kom till och användes av öns urbefolkning här, guancherna, som flyttade hit från Nordafrika. Det blev ett effektivt sätt att skicka budskap, visslingarna når så mycket längre än bara rop och skrik. Dessutom färdas visslingarna lättare över berg och genom dalar.
Därför kan inte visselspråket användas för att nå enskilda individer, det hörs av alla som förstår språket på kilometerlångt håll.
Visselspråket kan pratas på flera språk. Under den första tiden när det utövades av guancherna, så visslades det också på deras språk; guanches. Dom som idag behärskar tekniken här på öarna visslar på spanska som även är det talande språket idag.

Visselspråket är uppbyggt av sex ljud: två för vokaler och fyra för konsonanter. Genom dessa ljud kan man uttrycka mer än 4000 ord. När man visselpratar så kommunicerar man i korta meningar och få ord, bara tillräckligt för att budskapet ska gå fram.

På 1400-talet uppmärksammades visselspråket av två franska kaplaner som då besökte La Gomera och skrev Le Canarien som handlade om Kanarieöarnas historia. Där skrev dom att silbo var ”det märkligaste språk som de talar med läpparna som om de inte har en tunga”.

1978 kom boken El Silbo Gomera, som var skriven av en språkforskare ur en vetenskaplig synvinkel vilket ledde till att intresset, och stoltheten, för silbon ökade. 2009 togs visselspråket upp på UNESCOS immateriella världsarvslista. På den här listan finns olika former av kulturarv som har överförts mellan generationer.

Visselspråket har idag blivit något som man gärna förknippar med La Gomera. Men silbo har använts som språk och överförts från generation till generation även på dom andra kanarieöarna. Men än idag kämpar olika intressenter för att Silbo Herreño ska bli upptaget i det kanariska skyddandet av kulturella tillgångar, BIC (Bienes de Interés  Cultural). Det finns olika organisationer och politiska företrädare som alltid tar upp dessa frågor på agendan då det bland annat skulle kunna innebära stöd att utbilda kommande generationer och hålla detta speciella arv levande. Det skulle också öka den gemensamma identiteten på öarna.

Jag hade inte mött språket innan vi var på en fantastisk konsert i vintras nere på Kulturhuset i Valverde. Hela föreställningen var om kulturen på kanarieöarna i form av dans, instrument, sång, rytmer, kläder – och silbo. Det gick rysningar i kroppen när två av deltagarna började kommunicera med varandra. Jag tror det handlade om kärlek – men eftersom jag varken kan så mycket spanska och ännu mindre silbo, så får jag låta det vara osagt.

Men njut av den lilla snutten video här och avgör själva!